Program 13 september 2017, 7A Odenplan Stockholm

08.00-09.00 Registrering

09.00 – 09.10 Invigning – Expo Medica hälsar välkommen

09.10 – 09.50 Plenum –  Boven i mitt drama kallas Kärlek
Hur det är att leva i en misshandelsrelation, varför det är så svårt att lämna den och vad som händer efteråt. En personlig berättelse med allmängiltiga insikter.
Föreläsare: Unni Drougge, författare, journalist.

Välj mellan 4 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera vissa pass med samma rubrik har del 1, del 2, del 3, det betyder att dem hör ihop.

09.50 – 10.30 Förmiddagsfika

10.30-11.20 Seminariepass 1

Riskfaktorer vid skyddsplacering. Hur kommer det sig att skyddsplacerade personer själva väljer att bryta skyddet?
Hur kan det komma sig att skyddsplacerade personer själva väljer att bryta skyddet? Inom skyddssektorn diskuteras ett flertal riskfaktorer för individer som blivit utsatta för hot och våld. En av de vanligaste orsakerna är att individen från normal till förhöjd stress agerar utifrån beteendemönster och blir en riskfaktor för sig själv och närstående. Vid skyddsplacering erbjuds verktyg för det yttre skyddet så som skalskydd, larm och sekretessmarkeringar. Hur viktigt är det att satsa resurser på det inre skyddet och stötta individen i det personliga arbetet med interaktionsmönster, etablering och integrering för att få en hållbar lösning?
Föreläsare: Chatarina 

Sexuella övergrepp
Hur vanligt det är med sexuella övergrepp och hur olika det är rent definitionsmässigt.
Hur barn mår efter övergrepp? Även behandling och bemötande kommer att beröras.
Föreläsare: Björn Tingberg, specialistsjuksköterska, med dr, universitetslektor

 Hur skapar vi en bra krisberedskap
I syfte att stärka förmågan till en bra psykologisk och social krisberedskap implementeras under 2017 en Regional handlingsplan för psykologiskt och socialt stöd till direkt och indirekt drabbade individer vid en allvarlig händelse i Stockholms län. Det uppnås genom att psykologiska, sociala, fysiska och existentiella behov som uppkommer till följd av en allvarlig händelse effektivare kan mötas genom samverkan och samordning av berörda myndigheters, organisationers och frivilliga aktörers insatser.
Föreläsningen belyser handlingsplanens preliminära innehåll, ett vägledningsdokument för en expertgrupp för krisstöd som vid en allvarlig händelse kan aktiveras av Samverkan Stockholmsregionen vid Länsstyrelsen i Stockholms län.
Föreläsare: Bengt André, specialist i psykiatri, med. dr., leg  psykoterapeut, Regionalt kunskapscentrum Kris- och katastrofpsykologi SLL

D  Professionellt och etiskt förhållningssätt i arbetet med ensamkommande ungdomar
Etiskt förhållningssätt i ditt arbete med ensamkommande ungdomar. Hur arbeta professionellt i mötet med ungdomarna? Hur kan du hålla en distans men ändå vara nära? Hur skapar du trygga vuxna relationer? Hur få en förtroendefull relation med ungdomen för att skapa förutsättningar för en bra utredning? Hur bygga ett förtroende som myndighetsperson? Hur kan du bygga upp en relation utan att ta en föräldraroll? Hur behålla sin professionalitet utifrån sin yrkesroll utan att känna sig maktlös? Vilka beteenden/konsekvenser kan och ska du möta upp och hantera inom din yrkesroll? Lär dig urskilja och avgöra när ungdomen är i behov av vidare stöd. Vad ska du tänka på i samarbetet med tolk? Tolkens funktion och roll i social omsorg. Hur kan du kommunicera icke-verbalt i mötet med ungdom när ni har tolk med? Gränser och integritet – hur du kan respektera ungdomens gränser, dina egna
Föreläsare: Carl Pether Wirsén, psykoterapeut & fil mag. specialisering inom kris- och traumapsykologi

11.20 – 11.30 Bensträck

11.30 – 12.20 Seminariepass 2

Post traumatiskt bitterhetssyndrom, PTED. Diagnos eller tidsanda?
PTED kan ses som en systerdiagnos till PTSD. Istället för att utveckla oro och ångest som efterföljande symtom på ett trauma, blir indivden bitter. Traumat kan handla om förlust av arbete, separation eller att bli förbigången på arbetsplatsen. Situationer där man känt sig hjälplös, orättvist bemött och nedvärderad. Man känner sig kränkt och skymfad av liv och omvärld.  Vad är skillnaden mellan PTSD och PTED? Finns det släktskap mellan PTED och rättshaveristiskt beteende? Hur ska vi förstå bitterhet som ett samtida fenomen? Hur hjälper man den som blivit bitter?
Föreläsare: Jakob Carlander, leg psykoterapeut, teologie licentiat

Att växa upp med en narcissistisk mamma/pappa – hur mår dessa barn?
Återberättelser från klienter/fallbeskrivningar
Föreläsare: Helena Bingham,
leg psykolog

 Hur bemöter vi människor i akut kris
När vi träffar människor efter en allvarlig händelse, direkt eller i nära anslutning till händelsen, så är det den drabbades individuella behov som ska styra krisstödsarbetet.  Vad drabbade behöver utgår från hur den enskilde individen påverkats av, reagerat på och hanterat de påfrestningar och belastningar som händelsen orsakat. Krisdrabbade har rätt att bli bemötta med ovillkorlig respekt för vad de varit med om, ett accepterande och en orädd hållning oavsett reaktioner och beteenden samt att få möjlighet till att få stöd för sin fortsatta bearbetning för att kunna återhämta sig. Föreläsningen kommer att handla om krisstöd och bedömning av behov av uppföljande kontakter. 
Föreläsare: Charlotte Therup Svedenlöf,
enhetschef, leg. psykolog, leg psykoterapeut, doktorand , Regionalt kunskapscentrum Kris- & Katastrofpsykologi SLL

Hur hantera egna känslor av att möta andras svåra upplevelser?
Hur hantera egna känslor när det blir starka känslor hos ungdomen, för att inte överidentifiera sig och ta över känslorna från ungdomen? Hur särskilja vad som är ens egna känslor och vad som är ungdomens känslor? Hur handskas du med dina egna känslor av att se någon annan återuppleva minnen/flashbacks? Hur hantera och förhålla sig känslomässigt om en ungdom blir återsänd till hemlandet eller ankomstlandet i EU – lär dig hantera egna känslor och processer i arbetsgruppen
Personalvård och återhämtning
Behov av personalvård för professionella som arbetar med utsatta ungdomar. Vikten av återhämtning för personal. Hur hantera empatitrötthet hos dig själv och kollegor? Handledning
Föreläsare: Carl Pether Wirsén, psykoterapeut & fil mag. specialisering inom kris- och traumapsykologi

12.20 – 13.20 Lunch

13.20 – 14.10 Seminariepass 3

A Posttraumatisk growth och Posttraumatic depreciation
Vid allvarliga händelser upplever så gott som alla människor psykiska och kroppsliga reaktioner.  Händelsen kan för de drabbade leda till bl.a. posttraumatiska stressymptom och depression men de flesta klarar sig med få eller inga besvär i det långa loppet. Den psykologiska återhämtningen för drabbade efter allvarliga händelser består ofta av ett komplext förlopp och många drabbade har rapporterat, förutom symptom, både positiva och negativa subjektiva förändringar i livets olika delar. Denna föreläsning kommer att fokusera på upplevelser och reaktioner för drabbade utifrån begreppen Posttraumatic growth och Posttraumatic depreciation och på sambandet med exponeringens allvarlighetsgrad 6 år efter en naturkatastrof.
Föreläsare: Charlotte Therup Svedenlöf, 
enhetschef, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand , Regionalt kunskapscentrum Kris- & Katastrofpsykologi SLL

Förnekad verklighet – Om incest och andra tillitstrauman..del 1
Många vuxna bär på djupa sår efter sexuella övergrepp i barndomen. Särskilt förödande är det då en förälder eller annan närstående utnyttjar barnets tillit. I föreläsningen tydliggörs inte bara fysiska och psykiska symtom, utan också hur hela personligheten organiseras kring det olösliga dilemmat som skulle stå för trygghet utgör fara. Detta dilemma löses ofta med hjälp av dissociation. Att arbeta med dissociativa störningar kräver kunskap, varsamhet och lyhördhet hos behandlaren. Exempel ges från mångårigt psykoterapeutiskt arbete med sexuellt traumatiserade och dissociativa patienter. Vikten av stabilisering innan traumabearbetning påbörjas och hypnos som värdefullt redskap med denna patientgrupp belyses. Risken för behandlare att drabbas av sekundär traumatisering och redskap för självhjälp tas också upp.
Föreläsare: Ann Wilkens, fil kand, leg psykoterapeut

 Stresshantering på arbetsplatsen…del 1
Hur vi påverkas av våra uppdrag samt hur vi gemensamt kan vara varandras psykosociala arbetsmiljö kommer att presenteras. Skillnaden mellan sympati och empati liksom skillnaden mellan empatitrötthet och medkänsletillfredställelse  och varför det är viktigt för deltagarna att tänka kring detta kommer att gås igenom. Vikten av den egna stresshanteringen betonas.
Föreläsare: Anna Gerge, 
PhD student, fil mag, leg psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapeutiskt arbete. Författare till flertalet kliniska böcker, inklusive två om empati och medkänselutmattning.

D
Traumatisering och PTSD diagnos, symtom, reaktioner och konsekvenser – att möta och bemöta utifrån ett flyktingrelaterat perspektiv.
Vad är trauma och vilka faktorer medför ökad sårbarhet för psykisk traumatisering och risk för att utveckla PTSD problematik? Vilka är kriterierna för att en person ska kunna diagnosticeras för PTSD? Vilka reaktioner och konsekvenser är vanliga vid traumatisering, bl a gällande psykisk och fysisk ohälsa samt inlärnings- och arbetsförmåga? Att ha krigs- och flyktingrelaterad bakgrund och leva i exil innebär ökad sårbarhet av olika skäl. Alla personer med denna bakgrund lider inte av psykisk ohälsa, men vad kan vara viktigt att veta och tänka på i arbete med personer som befinner sig i denna livssituation?
Föreläsare: Tommi Räihä,  leg psykolog, leg psykoterapeut

14.10 – 14.40 Eftermiddagskaffe

 14.40 – 15.30 Seminariepass 4

A  
Tortyr hur kan man upptäcka och behandla
Allt fler flyktingar som varit utsatta för tortyr i någon form i sitt hemland söker asyl i Sverige. Svenska Röda Korset bedömer att cirka 180 000 torterade och traumatiserade flyktingar bosatt sig i Sverige sedan 1980-talet, lika många som Linköpings invånare! En stor andel av dem har barn som lever i familjer med traumat ständigt närvarande, med risk att bli sekundärt traumatiserade.  Då grundutbildningarna för sjukvårdspersonal saknar innehåll om trauma och tortyr är  kunskap och beredskap för denna patientgrupp är i många fall mycket begränsad. Erfarenheter från akutsjukvården visar att patienter med tortyrerfarenhet ofta söker sjukvård p. grund av bröstsmärtor, buksmärtor eller oklara neurologiska symtom utan att orsaken till symtomen (fysisk eller psykisk tortyr) diskuteras. HUr kan man upptäcka tortyr och trauma och hur kan man arbeta med dessa patientgrupper? Vilka är de vanliga symtomen?
Föreläsare: 
Gunilla Brodda Jansen, leg läkare

Förnekad verklighet – Om incest och andra tillitstrauman..del 2
Föreläsare: Ann Wilkens,
fil kand, leg psykoterapeut

Stresshantering på arbetsplatsen…del 2
Föreläsare: Anna Gerge, 
PhD student, fil mag, leg psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapeutiskt arbete. Författare till flertalet kliniska böcker, inklusive två om empati och medkänselutmattning.

Att identifiera om någon är traumatiserad – hur kan stöd/hjälp insatser anpassas till drabbade?
Vad innebär det att vara i kris och psykiskt traumatiserad efter svåra händelser? När övergår funktionella reaktioner i psykiskt lidande? Händelsen har betydelse för våra reaktioner, men vad är det som gör att vi reagerar olika på samma händelse och ibland utvecklar Posttraumatiskt stresstillstånd? Anpassning av stöd och hjälpinsatser efter svåra händelser samt tecken på behov av psykologisk behandling.
Föreläsare: Tommi Räihä, leg psykolog, leg psykoterapeut

15.30 – 15.40 Bensträck

15.40 – 16.20 Plenum – Det mest ofattbara – när mitt barn tar sitt liv!
Moa kom hem sent på natten efter att ha varit på en fest med sina vänner. Samma natt tog hon sitt liv när hennes föräldrar låg och sov på övervåningen. Moa blev bara 19 år. Moa hade inte skrivit något avskedsbrev eller lämnat någon förklaring på varför hon inte orkade leva längre. Hennes mamma, pappa och storebror fick inga svar. Hur är det att bli lämnad kvar? Överlevare. Hur går man vidare….
Moderator: Emanuel Karlsten, journalist
Lena Lithén, överlevare

16.20 Traumadagen slut för i år.

Med reservation för ändringar i programmet.

OK
På Trauma dagen använder vi kakor (cookies) för att du ska få bästa möjliga användarupplevelse. Genom att du fortsätter att titta på vår sajt godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?